Det är då jag tar till The Used
Idag är en dag då jag känner mig sämst i världen, saknar mer och svag.
Men nu är allt slut. Det är verkligen det. Jag har t.o.m. gett det finaste kortet som jag har på honom och mig till honom. Nu får han göra vad fan han vill med det. Jag orkar nämligen inte se det mer.
Varenda gång jag tänker på honom gör det ont.
Varenda gång jag hör hans röst gör det ont.
Varenda gång jag känner hans doft gör det ont.
Varenda gång jag minns hans hand i min gör det ont.
Varenda gång jag tänker på att allt bara blev helt fucked up går jag sönder.
Trasig. Här kommer The Used. Som man alltid kan ta till när livet känns skit, för de mår ännu sämre. Då mår jag lite bättre.
Motivation?
En ledsagare i form av glädjefylld och total motivation sökes till en tråkig och totalt messed up uppsats. Svar till: "de motivationslösas uppsats" (min uppsats handlar om de jordlösas rörelse, MST för övrigt). Skämt skulle det där föreställa. Ett mycket mycket mycket dåligt sådant ska tilläggas.
Jag hatar och avskyr och spyr på min uppsats just nu. Jag har kört ner totalt i botten av tråkighet. Och jag är så jävla sugen på glass. Fan. Trött.
Jag vill ut i skogen och hoppa omkring istället för att sitta här inne och glo.
Jag kommer nog aldrig bli klar med denna uppsats. Men jag gillar verkligen den här låten just nu.
Jag hänger visst mest i Göteborg numera
...men jag gillart! :D
Oj va dålig jag är på att blogga. Många tankar far runt i huvudet och mycket är det som måste fixas dessa dagar. Just idag har jag ägnat min tid åt uppsatsjäveln (ja han heter numera så efter en liten incident) och det har gått otroligt bra om jag får säga så. Javisst har jag suttit och stirrat på skärmen x antal ggr, men det brukar jag ju alltid göra oavsett vad och javisst har jag haft ångest och om jag kommer hinna eller inte. Och visst känner jag en viss press då mina vänner har fått VG på sina uppsatser.
Varför är allt så jobbigt just nu? Det känns inte som att nåt hjälper. Hur mycket jag än försöker tänka på andra saker så blir allt en enda röra och allt slutar med att jag saknar och längtar istället för att glömma och gå vidare.
Underbart i Göteborg förra veckan i alla fall.
Man är ju snygg i 3D sägs det?
Några var modiga och åkte Uppswinget, medan någon annan var feg och stod bredvid...
Life's wonderful! Speciellt med en slänggunga i närheten!
Blekaste och tröttaste jag och sötaste och brunaste Josefin <3
Försöka går ju!
Thumbs up!
Lite jobb på det?
