GABI

En underbar nyhet! The Used släpper nytt 1 september! Jihoooo! Längta längta längta! Sen bara MÅSTE de komma till Sverige. Fast inte när jag är i Peru så klart, men gärna efter årsskiftet vore trevligt. :)) Det här är den första låten från albumet, sjuuukt bra!




Sen är det bara att konstatera att jag har magkatarr och huvudvärk om vartannat. Ja, jag är 23, men man skulle kunna tro att jag var en 40-årig fembarnsmamma som pluggar till jurist och knäcker extra som byggarbetare. Eller nåt i den stilen. Gör inget annat än jobbar nu känns det som, men vad gör det? Alla pengar man kan få är välkomna! Jag är även hemlös numera. Flyttade ur mitt rum i Tybble i onsdags. Det var ett 12-timmarsprojekt, men jag och pappa fixade det! Vi kan det där med att flytta nu kan man säga.

Slappna av ska bli mitt ledord fr.o.m. nu.
Punkt.
Slut.

Jag har varit så arg på honom de senaste dagarna. Jag skrev därför ett brev till honom för att få ut skiten. Jag har nämligen hört att det är bra att göra. Jag har ingen tanke på att skicka det till honom. Jag har också hört att det är bra att prata med en person om man har nåt otalt med honom eller henne. Det kan vara en bra idé, men jag orkar inte bråka med honom de få stunder som vi har tillsammans. Men ja, det känns så orättvist att inte få ta del av hans liv, att jag inte får vara en del av hans liv. Jag önskar så hett att han ville dela med sig mer av sig själv och att han kunde inkludera mig i sitt liv. Jag vill att det ska vara vi och inte  bara han och jag. Just nu känns det inte som att december är jäkligt långt borta. Och det är det väl också egentligen. Det är lite sjukt det jag håller på med, typ har ihjäl mitt kärleksliv innan det ens har börjat. Haha. Alltså jag vet ingenting. Orka orka säger jag.


I love you and I miss you, please love me and miss me too.
I don't wanna be alone in this.
Please?

ÄNTLIGEN har jag fått arslet ur vagnen! Resan till Peru och Brasilien är köpt! 11 000 kronor fattigare är man... men det är det absolut värt!

För övrigt så har jag mest tittat på regnet idag, och försökt få tag i någon som kan berätta för mig hur det gick på min hemtenta, stirrat på min kompletteringsuppgift och legat på spikmatta. Ikväll ska jag träna, i morgon ska jag jobba och på torsdag åker jag till hålan. Mitt hem är  min resväska för tillfället. Det är först i januari nästa år som jag kommer att kunna packa upp och säga att nu är jag hemma. Nästa år, det är året då det ska hända. 2010. Jag längtar efter dig. Och efter Pedro.

Mitt höger ögonlock har haft spasmer hela dagen. Lägg av med det, va?!


Adiós!
Tchau!
Hej då!
Auf Wiedersehen!
Arrividerci!