Hej då Örebro!

Efter att ha levt samboliv i två och en halv vecka (först med Miia och sen trippelboende med familjen Friman-Olsson) så åker jag vänligen men bestämt hem till Kristinehamn och lite hemma-hos-mamma-liv i tre dagar. Igår kan jag ha svullat ihjäl mig: först våfflor med sylt och grädde (fast en viss norska ville ha smör på...hmmm, de där norrmännen alltså, konstiga vanor...!), sen på't igen med chips och dipp (dippen ville vi nog mest egentligen ha) och sen lite naturgodis (som mest bestod av choklad så jag vet inte hur naturligt det var). Det här var vår sista myskväll tillsammans och då ingår att svulla ihjäl sig på allt man kommer sakna i Peru. Jag har sagt hej då till i stort sett alla här i Örebro, mkt konstigt indeed.

Nu sitter jag mest och väntar på att bli upphämtad och bortförd. Ikväll ska jag träffa Maria. Kommer bli så grymt bra.


Jag och Maria i São Paulo hos älskade, februari 2009.


Och jag är väldigt lättad, men saknaden är fortfarande inte lätt att tampas med. Hur ska jag nånsin komma över älskade honom?



Kommentarer
Postat av: Alexandra

Tänk att du åker när som helst typ :D Förstår att det pirrar i magen! Hur kommer ni att ha det med internet där borta då? Har ni fått information så ni känner er något sånär förberedda då? Kommer att sakna dig, men du kommer förmodligen att få en oförglömlig resa fylld med en massa nya erfarenheter och äventyr. Ta hand om dig och ta vara på tiden! Hälsa Evelina från mig också, säg att vi kan ta en prinsessig rosa schlagerkväll med kuddkrig och vin när hon kommer hem, hehe. Det får bli en himla fest när ni kommer hem alltså, weeeho! Puss och kram

2009-09-15 @ 19:53:20
URL: http://alexandravickan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0