Highway Donkey

Fan jag är så trött på att alltid bli behandlad som ett barn. Alla verkar tro att jag är Gabriella, 8 år. Men redan då hade jag lärt mig hur man skulle uppföra sig och inte i det här huset. Det är ju inte så att jag är här nu för att jag vill, jag måste. 

Idag var jag på vikariemöte, och vilket möte sen. Alla stela svenskar satt där och tuggade på sin smörgåstårta och drack sin ICAs päroncider. Haha. Jag visste inte var jag skulle ta vägen, jag ville helst springa och gömma mig under bordet. Jag vet inte vad jag ska säga om mina arbetskamrater, vi  har knappt ens sagt "hej". En kille med tatueringar och en annan medelålders man som snart ska barn. Jag är då absolut yngst på hela stället. Känns som att någon i min egen ålder hade varit lite trevligt. Men, men, det är väl bara att göra det bästa av situationen och jag ska försöka lägga min förförståelse åt sidan (Oj oj oj sicka fancy ord jag använder mig av nu ^^). Det är ju bara 8 veckor kvar utan mina kära vänner...



Kommentarer
Postat av: Jossan

Haha! Och så hör man hur man tuggar och sväljer! (om de nu vågar det). Jag tror att killen med tatueringar är din blivande make. (eller?)

2009-06-10 @ 14:32:14
URL: http://josefinus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0